Resele Landskap
Från istid till nutid
De ovanliga landskapsformationerna niporna (brant strandsluttning vid älvstrand) i Resele började bildas efter den senaste istiden. När isen för ca 9000 år sedan började dra sig tillbaka stod hela Ångermanälvens dalgång under vatten.
Endast de berg som ligger ca 250 meter över nuvarande havsnivå syntes över vattenytan.
Allt eftersom isen drog sig tillbaka bildades olika sedimentlager av sand, mo, mjäla och lera. För ca 5700 år sedan möttes havet och älven i Resele och älvens rörelse i sid- och djup- led har där den skurit ner i sedimentlagren givit upphov till terrasser, nipor och raviner.
Järnåldersgravar längs älvens stränder visar att människan tidigt bosatte sig här. Resele är således i allra högsta grad ett kulturlandskap där jordbruket varit av största betydelse.
Terrassen nere vid älven har hela tiden hållits uppodlad förutom ingena, (de av vårfloden översvämmade områdena) vilka användes som slåttermark.
Niporna var från början skogsbevuxna, men svedjades under 1600- talet och användes för lieslåtter och som betesmark. Den andra terrassen, marken ovanför niporna, det vi kalla moarna var skogsbevuxen under 1600 - 1700 talen men är numera helt uppodlade.
Från 1950- talet har antalet betande djur minskat drastiskt, vilket fått till följd att niporna växer igen, bl.a. av den svårröjda gråalen. Det är framförallt igenväxningen som hotar den intressanta kulturbetingade floran och faunan som utvecklats i Reseles niplandskap.
I Höven har genom ett LRF- ägt EU- projekt i samarbete med Länsstyrelsen och markägarnas arbete niporna röjts. Djurägarna i byn har förbundigt sig att hålla betande djur inom området i minst 5 år. Där ser man nu hur niporna inom hela Resele såg ut före igenväxningen. Många växter som kräver mycket ljus och öppna landskap t.ex. Kungsljus har återkommit.
|
Startsidan
Odlingslandskapet
Växthistoria
|