Forsmo-Hotingbanan
Redan någon gång mellan år 1895 och 1896 skrev dåvarande stationsinspektör Sjöberg i Helgum en uppseendeväckande tidningsartikel om behovet hos Ångermanlands inre socknar av bättre kommunikationer.
Det han då i första hand tänkte sig var en järnväg. Hans förslag var att banan skulle utgå från Helgum mot Edsele och sedan vidare mot Ramsele.
En utredning gjordes också om denna sträckning, men när länsstyrelsen skickat ut handlingarna på remiss till kronofogdar och länsmän blev de för alltid begravda där. Tio år senare aktualiserades kommunikationsfrågan igen med flera intressenter inblandade. Det uppstod på grund av detta också en hel del stridigheter mellan olika orter i Ångermanland. Den 16 oktober 1907 hölls ett möte i Långsele där en kommitté tillsattes och man beslutade att göra en okulär besiktning av flera alternativ. Pengar började också samlas in.
I oktober 1910 var tekniska undersökningar och ekonomiska beräkningar klara och det skulle avgöras vilken linje som var den bästa. Det segrande alternativet blev Långsele-Västerås-Hoting. Nya undersökningar väntade nu.
1917 biföll riksdagen förslaget om Forsmo-Hotingbanan och sommaren 1918 togs de första spadtagen i Forsmo.
Oväntade svårigheter dök upp eftersom terrängen var lös och bedräglig och ett tag verkade det som att banbygget kunde försenas flera år. De första 4 milen från Forsmo bjöd på de största byggproblemen. Den 3 mars 1920 inträffade ett jordras vid schaktningsarbete på Vignäsbrännan och en av arbetarna begravdes och dog. Den omkomne hette Edvin Haglund, 22 år gammal, från Ljusdal.
Åren 1921-1922 när arbetslösheten var stor fick byggprojektet i lån en miljon kronor för vardera åren ur nödhjälpsfonden och det gav banbygget en bra skjuts framåt. År 1921 påbörjades arbetet även från Hotinghållet och i november 1924 möttes de båda rälsläggarlagen i Sabbsjöbäcken, söder om Backe.I oktober 1924 var arbetsstyrkan efter banan som störst med 1100 man. I genomsnitt hade man varit 600-700 man.
Totalkostnaden för banbygget blev 18.160.000 kronor.
Trafiken på Forsmo-Hotingbanan har till största delen varit transport av skogsprodukter som ved, timmer, träkol, tändsticksvirke och sågade trävaror. Under tiden som kraftverken byggdes blev det också ett uppsving i persontrafiken.
Idag används banan enbart för timmertransporter.
Startsidan
Järnvägsstationerna
Invigningen
Signe Asplunds minnen
En dikt invigningsdagen till ära