Hembygdsföreningens skvaltkvarn
I äldre tider fanns en vattenkvarn på så gott som varje gård. Nu på 2000-talet har väl ingen en egen vattenkvarn. Men vi har ändå möjlighet att få se hur malning på ”gammeldags” vis går till.
Vid Kvarnbäcken nedanför Resele hembygdsförenings hembygdsgård i Tängsta finns en skvaltkvarn. Varje sommar, när det finns tillräckligt med vatten, mals säd där. Oftast är det Bertil Abrahamsson som är mjölnaren. Många besökare uppskattar dels att se malningen och få undervisning i malandets konst och dels att köpa mjöl.
Bertil Abrahamsson var den drivande kraften, när kvarnen iordningställdes 1997. Till sin hjälp hade han bl. a. Torbjörn Flodin, Nils Rolén, Stig Näslund och Folke Mannberg.
Av den kvarn, som SCA skänkte till hembygdsföreningen från Hällås, finns i den nya kvarnen några delar. Kvarnstenarna, löparen och liggaren, var spruckna men kunde lagas och fungerar bra, liksom axeln som driver dem. Kvarnstuten, som man häller säden i, och den inre dörren är också gamla. Timret i kvarnbyggnaden hade ruttnat och nytt beställdes från Junsele och uppfördes på plats.
För att få vatten in till vattenhjulet behövde man också bygga stenvallar och en träränna.
Inne i kvarnen finns såväl fotografier som skriftlig information.
Därinne finns också ett vattendrivet elverk, skänkt av Rolf Gillisson. Det är tillverkat i Kina. Som kuriosa kan nämnas, att bruksanvisningen översattes från kinesiska till finska av en finsk sjöman och därefter kunde Abrahamsson skriva den på svenska.
Skvaltkvarn är den äldsta typen av kvarn, förutom handkvarn. Vattenhjulet i en skvaltkvarn ligger horisontellt i vattnet. Axeln från hjulet driver löparen direkt.
I hjulkvarnen, som är modernare, är det vattenhjulets axel som är horisontell.
Kraften överförs till löparen via en kuggväxel.
Källa: Bertil Abrahamsson
Läs också om Hällås- finnen.
Startsidan
Bilder